E-handeln växer så det knakar och flera bedömare gissar att ökningen av e-handelsförsäljningen under 2016 jämfört med året dessförinnan kommer att ligga på cirka 16 procent. Det är en något förminskad tillväxttakt från 2015, då e-handeln växte med 19 procent från 42,9 miljarder till 50,1 miljarder kronor, men fortfarande en rejält uppåtgående trend. En försäljning på 58 miljarder under 2016 skulle innebära att e-handeln nästan tolvdubblats sedan 2003! Den produktkategori som flest svenskar handlar på nätet är böcker och media, följt av kläder och skor, hemelektronik samt skönhets- och hälsoprodukter. Men svenska konsumenter handlar inte bara i inhemska webbutiker och svenska e-handlare säljer idag till en växande andel utländska konsumenter. På exportsidan är det norska och finska konsumenter som handlar flitigast i svenska e-handelsbutiker.
Tack vare globaliseringen kan e-handlare nå ut till kunder över hela världen via webben och sociala medier. Detta har lett till att såväl kundens som butikens geografiska läge har minskat i betydelse och möjliggjort för e-handlare även i obygden att få ett stort genomslag för sina produkter. Eftersom fri rörlighet gäller för varor inom EU, behöver konsumenter som handlar inom unionens gränser inte oroa sig för de tullavgifter som annars tillkommer vid import av varor från andra länder. Det som istället anses hålla nere svenskarnas internationella nätshopping är istället valutaförändringar.
Samma drivkrafter vid internationell e-handel
Var fjärde svensk handlar i utländska webbutiker och det är framför allt två produktkategorier som importeras i större utsträckning, nämligen hemelektronik samt kläder och skor. När konsumenter väljer att handla i utländska webbutiker är lockelserna desamma som anledningarna till att man handlar i inhemska webbutiker istället för i fysiska butiker: ett lägre pris och ett unikt utbud.
Ibland handlar vi faktiskt i utländska webbutiker utan att ens känna till det. Allt fler utländska webbutiker, i synnerhet vissa av de ledande aktörerna på marknaden, gör nämligen ett bra jobb med att maskera sitt ursprung. Zalando är ett exempel på en utländsk aktör som har en svensk front i sin nätbutik. När man som svensk konsument surfar till sajten, vars domännamn har den svenska .se-ändelsen, möts man av en till synes typisk svensk webbutik som är svenskspråkig rakt igenom. Att varorna skickas från företagets lager i Tyskland märker oftast inte den svenska konsumenten. Förmodligen kommer vi att få se fler utländska webbutiker anta en svensk skepnad framöver då detta koncept har visat sig vara framgångsrikt.
Även om flera internationella bolag har en svensk version av webbsidan, finns också ett stort utbud inhemska bolag som levererar snabbt och med bra service i hela kedjan. En av de mest välkända är Footway som drivs av entreprenören Daniel Mühlbach som tidigare startat upp andra stora varumärken.